Långt mellan gångerna

Nu är det så där igen. Jag vet inte om jag håller på att bli sjuk eller bara är j-kligt lat.
Igår kände jag det som om jag hade feber och hela kvällen gjorde det ont i min hals.
Idag kändes det bättre och jag satte 5 km på 14 minuter.
Nu väntar en välbehövlig dusch.

Igång igen

Tio dagars ofrivillig frånvaro resulterade i att jag fick sänka motståndet. Det brände i benen efter 400 meter.
Med utgångsläget så fixade jag en mil på 30 minuter. Jag är supernöjd!
Midjemåttet har inte direkt minskat under veckan som gått...
Jag är tillbaka där jag började, men jag tror att det finns andra orsaker som spelar in.

Ny mätning

Det har bara blivit två omgångar på monstret den här veckan. Har inte känt mig riktigt bra, men inget har brutit ut så imorgon kör jag igen.
Måttet idag: samma som förra veckan. Ingen förbättring men ingen försämring heller!

1 mil

Idag var det trögt. Efter 500 meter så brände det i benen. Men med hjälp av teven så höll jag ut en mil även idag.

Ökat motstånd

Efter en vilodag så ökar jag motståndet ett halvt varv.
Håller på att avlida efter 6 km men ger mig inte. Det blir en mil och jag känner mig kräkfärdig efteråt.

EN MIL

Jag klarade mitt mål! En mil på lite dryga trettio minuter. Stolt som en tupp.
Mäter för första gången och tre centimeter är borta!

30 minuter

Håller en snitthastighet på 20 km/h. Det känns som om det lossnar nu.

20 minuter

Nu börjar det arta sig. Svettas som en gris.

2 x 5 minuter

Känner mig stolt trots spaghettiben.

1 minut

Sen dog jag.